Den här månaden har bara sprungit förbi och Willes utveckling har verkligen gått framåt, särskilt den här senaste veckan. Som jag skrev i det förra inlägget så kan Wille nu sitta själv. Innan har jag trott att han har kunnat själv, som när vi var hos fotografen. Det var nog mest önsketänkande och tillfällighet att han satt en liten stund.
Nu har vi tränat att sitta, för Wille har inte tyckt om det lika mycket som att ligga på mage eller stå.
Hoppas att han ska tycka om att sitta mer och mer, för det ger honom chansen att upptäcka sin omvärld mer på egen hand.

Med maten har det bara sagt PANG och så har han börjat äta som en häst! Började vid sex månader ungefär med att han fick smaka lite mat vid lunchen och sedan tillägg efter det.
Den här "sakta men säkert-metoden" har verkligen gett resultat och nu äter han:

• Morgon: en tallrik gröt och en macka eller mosad banan
• Lunch: en burkmat 190g
• (Mellanmål: en mosad banan om han vill ha)
• Middag: en burkmat 190g
• Kvällsmat: en flaska välling

Igår åt han stuvade mackaroner och köttbullar, precis samma som mamma och pappa. Och han älskade det! Det enda jag tycker är svårt när han ska äta samma som vi gör, är hur mycket han ska ha. Häromdagen åt han blodpudding, men hur mycket ska en sjumånaders äta ungefär? Därför är det så smidigt med burkmat, men ack så dyrt! Vill verkligen att William ska äta "vanlig" mat. Men det kan man säkert ta reda på, så jag får göra lite efterforskningar helt enkelt :)

Han växer så det knakar och är snart för stor för strl 74 i kläder.
Wille är en glad kille som älskar att busa. Nu är det bästa han vet att leka med sitt babygym, sjunga sånger med mamma eller titta på sig själv i spegeln. Busa med pappa är också bland det bästa han vet. När Jerry kommer hem skiner hans ansikte upp och det lyser bus i ögonen på dem båda ;)

William älskar att höra sin egna röst, om det är att prata eller att skrika. Mamma och pappa föredrar pratandet, inte enbart för att skrikande är huvudvärkframkallande, men att han säger "mamma" och "pappa".

Han vill ta sig framåt när han ligger på magen, men har inte riktigt fått in snitsen, men det syns att det inte är långt borta nu.

Igår var en stor dag här hemma, dagen då Wille satt alldeles själv! Visst är det vingligt och balansen är inte riktigt helt där än, men han sitter! Han har bara en förmåga att vilja slänga sig handslöst bakåt, vilket gör att jag inte lämnar honom sittandes. Han har också fått dille på att bara ligga på mage, även på skötbordet! Vilket han alltid har varit "duktig" med och inte stirrat runt med sin mor.
Ja, mycket har hänt den senaste veckan, plutten har ju blivit hela sju månader!

En slagen hjälte ♥

 

Wille ligger och sover just nu, får se hur länge till. Han vaknade vid tolvtiden men Wille sova nu vid ett igen. Han blev nog ganska utmattad av både mat och titta på när mamma äter, och så alla leksaker förstås.

Han har kommit in i en ny ålder märker jag där de flesta av hans gamla leksaker inte är lika intressanta. Helst ska det röra på sig och låta. Gärna skarpa färger, precis som förut men nu ska det vara lite mer.

Det ska aktiveras hela tiden och det kan tära på en moders tålamod. Inte lika lätt att ha honom på filten på golvet och han bara ligger och är nöjd med sig själv. Det händer ibland men oftare så vill han bli uppmärksammad och lekt med.

 

Men fredag har vi idag, känner mig helt degig, helt slut. Let's dance-finalen ikväll, ska ni se? Hoppas Anton vinner!

Började min morgon med att vara barnvakt åt Julia. Vi hade jätteskoj, matade Wille och hennes docka med gröt, hon gjorde mat till mig och så gungade vi.
När Jenny kom hem igen med Liam från bvc-besöket så blev det lite majskrokar för Wille. Det var jättegott tyckte han!

Jag har läst någonstans att man inte ska ge barn majskrokar för då vill de inte ha annan mat (något sånt var det). Vi pratade om det idag, att det finns så mycket olika information om allt när det gäller barn. Gör si, gör så, gör absolut inte det och så vidare. Jag anser att det bästa man kan ha är sitt sunda förnuft och ibland en knuff i rätt riktning.
Sen får man inte glömma att alla barn är olika och gör olika, tycker olika och vill olika.
Jag tror att de flesta föräldrar vet själva vad som är rätt och fel för sina barn. Sen finns det undantag som vi alla vet, men i det stora hela.

Ibland blir jag så förvirrad på all information så jag kan bli gråtfärdig nästan. Viljan att göra rätt och rädslan att göra fel är stor. Dock känner jag mig mycket mer säker nu i min roll som mamma.
Man växer med sitt barn och jag har inga problem att ha diskussioner om olika sätt att göra olika saker. Det viktiga för mig är att man respekterar mina och Jerrys beslut angående vår William, så enkelt är det :)

Babygymet har och kommer alltid att vara en stor favorit här hemma. Just nu är det roligast att stå upp och slå på en gubbe som snurrar runt och låter. Väldigt svårt att förklara men i korta drag så är det precis det.

Idag har vi haft besök hela förmiddagen. Så himla roligt! Jenny väckte mig vid halv nio, eller ja jag var väl vaken, men mer var det väl kanske inte, hehe.
Sen kom Susanne och tittade till oss och nu vid lunchtid kom pappa hit. Så roligt att få besök. Särskilt från de man inte har sett på ett tag :)
Nu har pappa åkt igen och vi ska göra oss i ordning för fotografering! Idag blir det halvårsbilder på Wille, fast de är närmare 7 månader han är. Aja, skitsamma tycker jag :) Hoppas på fina bilder och en glad William!

Min stora kille står upp själv för första gången! Lutar sig endast emot soffan.
Vilka framsteg han gör! För några dagar sedan kunde han inte stå alls, benen bara vek sig och nu står han utan mamma eller pappa.
Jag blir alldeles varm inombords ♥

Nybadad ♥

Förra veckan blev min pojke 6 månader, tänk vad tiden går som jag alltid säger. Men ett halvår är en lång tid! Tänk om ett halvår till, då är han ett år! Jisses.
Som det är varje månad så var det besök på bvc och även läkarundersökning. Allting var bra med Wille, dock var han väldigt ledsen. Minnena från 5-månaderssprutan sitter i och han blir nästan otröstlig när vi kommer in i rummet. Tårarna försvann lagom till vi skulle gå, när han slapp att ligga på skötbordet.
Nu är han 69,5 cm lång och väger 9280g. Big boy! Storlek 68 i kläder är bara att glömma, nu är det 74 som gäller. Jag har som "regel" att jag köper inte den klädstorleken han har, utan den nästkommande. Så nu om han behöver nya kläder så köper jag 80. Jag vet att det bara dröjer en-två månader tills 74 börjar tryta. Så har det varit med de andra storlekarna.

Jag kan också berätta för er som undrar om Willes utslag. De har försvunnit! Men det var tack vare bvc. Förstår inte hur vårdcentralens läkare och bvc kan ordinera två helt olika krämer?
På vårdcentralen rekommendrade läkaren Inytyol till utslagen, som för viss del hjälpte att ta ned dem, men dock torkade ut hela huden, vilket bvc med närvarande barnläkare påpekade. Inytyol ska man inte använda på mage eller rygg, utan på stjärten eller små fuktiga utslag.
Jag fick rådet från bvc att använda Mildison och det tog bort utslagen på en dag. Stackars Wille vad han har fått lida för läkare med bristande kompetens. Hädanefter lyssnar jag till bvc's råd innan jag kontaktar läkare, och då ska det vara barnläkare.

Men det togs ju blodprov också på Wille för att se om utslagen kunde ha med mjölkintolerans att göra. Det var inte så! Fick det beskedet i början på veckan och vilken lättnad. Skönt att han inte är allergisk mot mjölk. Men nu fortsätter sökandet efter vad utslagen kan ha berott på. Har bytt ut tvättmedlet och sköljmedlet till parfymfritt och det kanske har varit en hjälp på vägen.