Va roligt det är att se att jag har mina trogna besökare. Har inte uppdaterat på en vecka men folk fortsätter ändå att titta in. Egentligen har jag inte särskilt mycket att säga. Har kanske en del att visa men vet inte om jag känner för det?
Är hemma och är sjuk. Vaknade i natt av att jag nös. Fruktansvärd nysattack var det.

Vi har köpt en kaffemaskin, ett kinect, Jerry har fixat en sänggavel (jättesnyggt blev det), vi har gjort om i biljardrummet, ja det har hänt en del. Så nu vet ni det.

Annars är det julafton om en vecka, hur känns det? Ja, lite stressande för jag har lite att göra innan dess. De flesta julklapparna köpte vi i helgen men det finns ju lite kvar. Som alltid.

Hej igen efter ett kort uppehåll.

Var i Kalmar i förrgår och träffade mina tjejer och blev så snygg i håret. Om jag har lust så ska jag ta kort på det efter jobbet och lägga upp här. Riktigt nöjd blev jag! Så tack Cissi för det ♥

Igår var det back to work och sen bara slappade jag hemma. En släng av pms och man vill inte göra särskilt mycket. Antingen är jag glad, ledsen eller arg. Haha, inga mellanlägen under pmsen alltså. Men jaja, nu skrev jag ju en bit här i alla fall. Hoppas ni har det bra så hoppas jag att jag har blogglust när jag kommer hem. Jag kan ju när jag vill, eller hur?

Good morning my loved ones!

Härligt det är med mornar egentligen. Har börjat gå upp tidigare och tidigare och det känns faktiskt bara bra. Visst att det finns dagar man bara vill sova, men jag har börjat gå och lägga mig i tid och då är det skönare att gå upp tidigt.
Eller ja, vad snackar jag om. Åtta är väl egentligen inte särskilt tidigt. Eller jo egentligen om man är ledig som jag är idag, så är det ju faktiskt tidigt. Men jajaja, jag vet inte ens vad jag ville komma fram till. Jag är uppe i alla fall! Och ska äta frulle och läsa lite bloggar. Och sen beger jag mig mot Kalmar! Äntligen ska håret få färgas och äntligen ska jag få träffa mina brudar! Tjohooo!

Har precis kommit hem till värmen. Satte igång tvn direkt i hopp om att jag skulle hinna se lite av damernas em-match. Men icke sa nicke, jag var för sen. Men grattis till tjejerna som vann över Tyskland! Hurra hurra!
Imorgon ska jag försöka hinna hem och se deras match mot Ukraina tror jag det var. Den börjar 17.45 för er som är intresserade. Handboll handlar detta om.

Nu ska jag värma upp mina frusna fötter och äta schweisernöt, mums fillibabba!

Hej på er!

Sitter i Vimmerby just nu, fick ledigt från jobbet idag och imorgon så idag följde jag med min gubbe till jobbet. Han är och köper korv och mos just nu. Så gott! Är riktigt sugen på mos idag alltså.
Men annars händer inte så mycket. Vi tror vi såg Pontiak tanka här utanför förut men vi vet inte säkert. Ja, som sagt inte så mycket på tapeten.

Imorgon blir det dock andra bullar när jag ska till Kalmar och bli snygg i håret och träffa mina bruttor! Ska också försöka handla de flesta julklapparna. Det är svårt med det där. Vi har försökt att komma igång men det är svårt att veta vad man ska köpa. Till och med till lilltjejen är det knepigt. Det är en knepig jul vi var framför oss, så är det bara.

Jag har mycket jag vill göra i mitt liv. Mer än vad jag skulle hinna göra på en dag. Om jag dessutom skulle veta om att det var min sista dag, skulle det bli ännu mera ogjort.
Just vetskapen om att jag inte mer ska leva skulle göra mig totalt stirrig, så jag skulle inte få någonting gjort.
Men om jag då istället skulle gå runt i min ovetenskap, fast då skulle jag ju inte göra det till min sista dag eftersom jag inte skulle veta det. Hm... Men om jag inte skulle bli superstirrig, vad skulle jag göra då?
Jag skulle nog tillbringa dagen med Jerry, hela min familj och mina vänner. Och bara sitta och prata minnen. Nu blir jag tårögd när jag skriver det här för jag bävar inför den här dagen.

Jag är glad att jag inte kommer veta när min sista stund är kommen. Jag hoppas inte att jag kommer göra det för jag vill inte känna den känslan av rädsla. Jag vill inte känna; oups, nu är det kört liksom. Det finns inget jag kan göra.

Men jag vill inte heller gå och vara orolig för att det skulle kunna hända. Jag vill inte leva mitt liv så. Just nu vet jag inte vilken dag som blir min sista, så vill jag ha det ett bra tag till.

Kärlek för mig är omtanke och omsorg. Lycka och välvilja.
Jag vet inte hur mer jag ska beskriva det i stora drag, det är en så stor känsla.
Kärlek kan du känna för dina föräldrar, syskon, släktingar, vänner, partners och till och med folk du aldrig träffat.
Så hur definierar man kärlek?
Ja, vad vet jag. Kärlek är en känsla som är för stor att beskriva.
Enligt Svenska Akademiens ordbok betyder kärlek: "En stark känsla. Böjelse för någon med en önskan om föremålets lycka och välgång. Glädje och tillfredsställelse över att befinna sig i denna persons närhet och att göra honom eller henne till lags. Innerlig tillgivenhet".

Kärlek är samlingsnamnet för många fina känslor som jag nämnde innan, så som omtanke, omsorg och lycka.
Hur vet man då att det är kärlek man känner? Ja, det är svårt att svara på. Jag tror att alla människor känner kärlek olika. Ingen är den andra lik.
Att mäta kärlek är därför helt onödigt och omöjligt. Det går inte att tävla i vem som älskar vem mest. Det går inte att säga. Bara för att man har varit ihop en längre tid så betyder det inte att man älskar varandra mer eller mindre än andra som har varit ihop en kortare tid.

Kärlek är något som alla människor borde få känna, på ett eller annat sätt. Ett liv utan kärlek är inte ett liv.

God morgon på er!

Igår var en jättetrevlig kväll med familjen här. Vi drack glögg och kaffe och käkade pepparkaka med ädelost.
Jag började känna av en halsont igår vilket inte är särskilt bra. Jerry hade köpt en jättedyr whiskey som jag skulle använda som medel mot halsonten. Grejen är att jag är inget fan av whiskey, inte av sprit överhuvudtaget. Inte rent sådär.
Skulle trycka i mig den här skiten (som inte är skit utan jättefin whiskey) och tvingade i mig det. Vilket var dumt, för det kom ju upp efter tredje klunken. Så jag spenderade en liten del av kvällen i diskhon... Men så kan det gå! Jerry var så gullig och tog hand om mig när jag mådde dåligt. Men nu vet jag det till nästa gång, min mage tål tydligen inte dyr whiskey?

Hej hopp i konkarongen!

Idag känns som en riktigt bra dag. Gick upp vid halv åtta och spenderade nästan två timmar framför tvn. Och det kändes inte som bortkastad tid! Underbart skönt att dagen inte bara flyger förbi som den alltid gör annars.
Vi har hunnit med massor idag. Handlat glögg, pepparkakor och så vidare tills familjen kommer, handlat ny dörrklocka, hälsat på familjen Johansson, städat och till och med fått massa tid över!
Och klockan är bara halv fyra! Ja, den här dagen har varit riktigt bra. Så nu väntar vi bara in min familj och så blir det adventsfika.

Senare ska jag visa våra nya fina dörrar som äntligen har kommit upp! Jag är sååå glad! Tjihoo!

Bjuda på mat är inget jag gör särskilt ofta. Det är till och med sällan jag lagar mat. Ibland blir det bara inte av helt enkelt.
Något jag alltid ser till att få i mig är frukost. Antingen en skål med yoghurt och müsli i eller rostat bröd med blåbärssylt. Och självklart en mugg med oboy, det är ett måste.

Men senare idag får vi gäster och då tänkte jag bjuda på:

Mjuk och vanlig pepparkaka, glögg och kaffe! Och kanske en liten julmust? ;)

Jag kan säga att jag blev riktigt rädd idag när jag hörde en stor duns i taket när jag var nere i källaren. Det sista jag trodde var att det var den här stora stjärnan som hade trillat ner och vält en utav konerna i fönstret. Lite skraj blev jag allt och trodde det var någon annan än jag i huset. Så lättskrämd...

Beställde precis hem årets första julklapp. Det blev till min syster för jag tyckte det var en så bra grej, det blev en till mig själv också. Kunde ju inte låta bli liksom ;) Men där lyfte en liten tyngd från mina axlar, inte lika många julklappar kvar! :)

Min mamma, Elisabeth Eva Märta Klingvall är 52 år och bor i Kalmar.
Hon föddes och växte upp på norra Öland, närmare bestämt i Legenäs som ligger ett stenkast från Sandvik.
När hon var ungefär 16 år flyttade hon hemifrån och började på gymnasiet i Kalmar. Senare började hon på en skola i Mörbylånga där hon gick kastrullmeck. Kastrullmeck är som hemkunskap fast man lär sig mycket mer detaljer om bakning, matlagning och så vidare. Det har gjort henne till en, enligt mig och många andra, enastående matlagerska. Min mamma gör riktigt god mat och är inte rädd för att experimentera i köket.
Senare i livet flyttade hon in till Kalmar och började jobba som personlig assistent, det ledde till att hon läste till förskolelärare och började jobba med döva och hörselskadade barn. Samma år som jag föddes, dvs 1989, öppnades Snäckan, en förskola för döva och hörselskadade barn. Min mamma var med där från början och jobbade där i över tio år.
1986 gifte sig mamma med min pappa och 1989 fick de mig. Fyra år senare fick de min lillasyster, Ellinor.
Idag jobbar mamma som specialpedagog och är chef för elevhälsan i Uppvidige kommun.
Min mamma är en bra lyssnare och vill alltid hjälpa. Hon kommer alltid med goda råd och finns alltid där. Hon har alltid stått bredvid mig och stöttat mig, genom allt.

---

Min pappa, Hans Bertil Klingvall är 48 år och bor i Kalmar.
Han föddes i Kalmar och gick precis som jag på Funkaboskolan. Efter högstadiet började han på Stagneliusskolan.
När han var 18 år var det dags för lumpen och det var ett självklart val för pappa. Han tränade mycket både boxning och styrketräning och har varit medlem i Atletklubben i Kalmar i många, många år.
När han var ung jobbade han som dörrvakt på Statt, vilket var ett passande yrke eftersom min far är väldigt respektingivande. Senare i livet läste han till lärare och jobbade både som speciallärare och lärare i andra ämnen.
Efter det blev han rektor och har jobbat på olika skolor. Nu jobbar han som yrkesofficer vid flottbasen i Karlskrona där han tar emot nya rekryter bland annat.
Min pappa är en bra lärare. Han har hjälpt mig att förstå så mycket, lärt mig hur man skriver, formulerar sig och mycket annat. Han har lärt mig att förstå saker jag aldrig tro jag skulle få in i huvudet. Han har suttit och förklarat för mig när jag har varit döförbannad och slängt skolböckerna i väggen. Och tillslut fått mig att förstå.
Jag har alltid kunnat komma till min pappa när jag har behövt hjälp med något, det har aldrig varit några bekymmer.

Så jag vill tacka för alla gånger
Ni har kört mig till handbollsträningar/tävlingar
Ni har skjutsat mig till tvärflöjtslektioner och blockflöjtslektioner
Ni har hjälpt mig med skolarbeten
Ni har tröstat mig när jag har varit ledsen
Listan kan göras lång, för det finns inte en stund i mitt liv där de inte har funnits där. Tack mamma & pappa, ni är världens bästa föräldrar. ♥

Hej i vinterskummet!

Har äntligen tagit helg från jobbet. Veckorna bara springer förbi! Tänk att det bara är 21 dagar kvar till julafton, och jag har inte köpt en enda julklapp än. Jo, en liten grej har jag köpt. Men det återstår hur många som helst. Ja, men nog om det kanske. Jag ska inte stressa er med mina julklappsbekymmer, ni har säkert egna.
Nu ska jag gå och ringa min kära mormor som har skickat gratulationskort till mig. Japp, jag hade namnsdag igår, Beatrice var det. Hon tänker på mig min mormor.

När jag har pratat klart blir det ett inlägg om mina föräldrar, hmm... Vad kan det handla om måntro?

Äntligen är kontakten med omvärlden tillbaka! Ne skämt åsido, men igår funkade inte internet på hela dagen, vet faktiskt inte varför. Men det var tråkigt, för det gjorde mig uttråkad.
Men nu är det tillbaka och det gör mig glad!

Idag blir det jobb som vanligt, sen tar jag helg! Underbart. I love fridays! Blir att städa lite här hemma för på söndag kommer familjen och hälsar på! Ska bli jättekul.
Och imorgon blir det jobb i Vimmerby och julbord hos Jerrys familj. Himla mysig helg!

Kommer skriva mitt tredje inlägg idag eftersom jag inte kunde skriva det igår. Kommer upp när jag har kommit hem från jobbet, så kika in i eftermiddag igen! :)

Vi har precis sett två avsnitt av Soppe (förkortning av Sopranos). Så häftiga är vi så vi har smeknamn på serien. Nej men det blir lätt så. Vet inte om det är den stora delen fritid som framkallar sådana smeknamn.
Nu sitter jag och lyssnar på Winnerbäck, ska strax gå och lägga mig.

Jag lagade mat förut. Jag är ingen bra kock. Alltid för mycket av allt. Skulle göra en sås idag, vilket var finurligt av mig, men det blev en redning. Vilket var gott, men det var ju inte meningen. Det blir ofta så med min matlagning, det blir inte som jag hade tänkt mig, men gott ändå. Eller ja, ätbart.
Tog kort på skiten men jag tror inte ni bryr er så skarpt?

Jag önskar jag vore bättre på sådana husliga grejer. Jag är ingen städeska, kokerska eller tvätterska. Jag kan inte baka eller sy särskilt bra. Jag är inte händig i hemmet.
Jag är inte praktiskt lagd över huvudtaget. Jag är en tänkare, skrivare och uträknare.
Jag är teoretiskt lagd. En lat jävel skulle jag kunna kalla det med. Så som jag ser det. Men det skulle inte ge rättvisa till mitt tänkande huvud. Jag är en jävel på skola och sånt. Inlärning och vad det kallas. Snappar upp saker fort som attan, lär mig snabbt. Fattar, hänger med. Men när det ska knetas och knådas då väljer jag hellre att stå vid sidan av.
Jag ska inte bli hemmafru, det är en sak som är säkert.

Häftigt att kökslampans reflektion ser ut som månen.

 

 

När jag var liten hade jag så lätt att bli kär. Alla killar som tittade på mig blev jag förälskad i. Trodde jag. För när jag var liten visste jag inte vad kärlek var. Och jag visste inte heller att den kunde göra så ont som den ibland gör.

När jag var 15 träffade jag en kille. Jag tror vi hade vår första kontakt på Lunarstorm, som var dåtidens facebook för er som inte var med på den tiden.
Vi träffades en dag hemma hos mig och sen blev vi ihop. Vi gick båda på högstadiet och bodde ungefär en mil ifrån varandra. Jag var jättelycklig och jättekär i den här killen.
Jag kommer inte ihåg kärlekskänslan jag hade för honom. Jag kan inte berätta för er hur det kändes när jag var med honom, för det har jag glömt bort. Och jag kan bara tala för mig själv när jag berättar för er hur bra förhållande vi hade. För jag vet inte vad han tyckte. Men jag vet att jag var otroligt förälskad i honom.

Därför kändes det som att mitt hjärta bokstavligen gick i tusen bitar när han gjorde slut med mig.
Jag kommer aldrig att glömma den dagen, aldrig.
Vi hade då precis börjat gymnasiet och vi träffades utanför min skola. Tanken var att han skulle följa med mig hem efter skolan, men han ville prata med mig sa han. Det var då min värld rasade samman, ja det kändes verkligen så.
När vi hade pratat färdigt ringde jag direkt Bull som var kvar i skolan. Hon förstod inte ett ord av vad jag sa för jag bara tjöt i luren. Jag har aldrig i hela mitt liv gråtit så mycket, över något eller någon.
Jag kom in i skolan och hon tröstade mig. I cafeterian spelades James Blunt - You're beautiful. Det glömmer jag aldrig.

Det dröjde länge innan jag kom över den här killen. Vi hade gemensamma vänner, och vi hamnade ibland på samma buss. Det gjorde så ont att se honom. Jag hatade att se honom. Hatade att se att han hade gått vidare. Vi sa att vi skulle vara vänner, men det blev vi aldrig. Jag blev en pain in the ass för honom och vi hördes aldrig mer.

Nu idag när vi ses så ignorerar vi varandra. Visst är det tråkigt men det är inget jag mår dåligt av. Jag vet inte vad jag skulle säga till honom, vi har inte pratat med varandra på 5 år. Vad finns det att säga? Vill jag ens prata med honom?
Jag vet inte vem han är längre och han vet inte vem jag är. Vi är garanterat inte samma personer som vi var då. Vi är avslutade kapitel i varandras böcker.

---

Den här killen var början på min resa. De säger att man måste pussa många grodor innan man hittar sin prins. Jag har pussat både grodor, paddor och värre där till, men nu har jag träffat min prins.
Jag ser det som att om jag inte hade träffat alla dessa killar, eller om jag skulle gjort något annorlunda, då hade jag inte träffat min älskade fästman som jag har idag. Allting har sin mening.

Tack vare de killarna visste jag att det var kärlek när jag träffade Jerry. Allt de gjort eller inte gjort fick mig att inse att det är hos Jerry jag ska vara. På grund av hur de andra har behandlat mig har jag insett att det är Jerry som är min själsfrände.
Det är Jerry och jag som ska skriva vår egna bok och till sist avsluta det sista kapitlet tillsammans och stänga boken.

God morgon i stugorna!

Härligt att vakna till sol istället för snöstorm. Det är lite mysko här i O-hamn för nästan hemma hos oss, så går det som en vädergräns. Det är på det stället det slutar snöa/regna/hagla. Det typ är som ett streck och så slutar det snöa. Likadant såg jag nu imorse när jag klev upp. I ena fönstret sken solen och himlen var ljus, i andra var himlen nästan lila. Häftigt somfan. Nu syns det inte lika bra på bilderna, eller så var jag för nyvaken när jag tittade upp helt enkelt.