Åh jag är så trött idag!
Humöret går verkligen som en berg- och dalbana... Det är synd om folk i min närhet ibland alltså. Jerry han får stå ut med mycket han...

Men är det så för alla tjejer att de blir riktiga häxor och verkligen börjar störtlipa för att någon säger hej på ett kanske lite fel sätt?
Shit, jag är så fruktansvärt känslig och det känns som att alla känslorna kommer samtidigt och gnor ihop sig till en stor boll, och ALLT ska ut samtidigt.
Saker man egentligen ska tänka igenom innan säger dem flyger ur käften som raketer och kommer ut så jävla fel...
Och så ångrar man sig två sekunder senare och gråter för att man har varit så elak.
Känner ni igen er eller är det jag som bara är konstig?

Jag önskar man bara kunde ta alla dessa känslor och tänka igenom dem och rensa igenom de känslorna som verkligen är "riktiga" och de som inte är så viktiga. Typ att man känner sig lite ledsen för att något har hänt, och att maten kanske inte var så god som man hade hoppats på.
Men när man har the period så går ju inte riktigt det. Inte som man vill eller som man kanske har tänkt sig.


Jag bävar för den dagen då jag slutar röka och har mens. Stackars, stackars Jerry...