Klassfest
PUBLICERAT: 2010-11-02 TID: 16:06:35
UNDER: Tänkvärt
UNDER: Tänkvärt
Har blivit bjuden till klassfest på fredag. Gamla klassen från nian, vad är det nu, 6 år sedan vi gick ut?
Tråkigt nog kan jag antagligen inte komma, eftersom vi ska till Kalmar på lördag på sambofest hos Cissi och Alex.
Och så ska jag följa med Jerry och hjälpa honom i butiken i Vimmerby på lördag. Så jag hinner inte.
Hade varit kul att gå och se vilka som dyker upp. Vad folk gör nu, hur de ser ut, om de är som de var på högstadiet eller om de har mognat.
Tror ni man faller tillbaka i sina gamla roller som man hade i skolan?
Det skulle vara kul att både träffa klassen från sexan, nian och gymnasieklassen, tio år efter man gick ut den klassen. Med lärare och allt och se vad som har förändrats. Om rötäggen fortfarande är dumma i huvudet eller om de har växt upp.
Men ställer folk upp och kommer? Är inte grundskolan ett avslutat kapitel som vi har lämnat bakom oss. Varför träffa människor som man gömt i det förflutna?
Jag känner nyfikenhet att se vad det har blivit av alla. Det skulle vara roligt att gå men som sagt, kan jag inte.
Men ändå blir det inte den här pinsamheten när man sitter där i ring och smuttar på sitt vin?
Man har inget gemensamt längre, ingen skola man träffas i varje dag. Vissa var ju självklart mer än bara klasskompisar, vissa var ju vänner även utanför skolan men jag har nästan ingen kontakt med någon från min gamla klass. Inte ens de som var mer än klasskompisar, det är några få.
Och ska jag vara helt ärlig och det tror jag fler än jag känner, så känner jag inget behov av att veta allt om mina gamla klasskompisar. Det var folk jag kände för att vi gick i samma klass, inga jag valde att umgås med.
Men samtidigt skulle det vara roligt att se hur folk är.
Men nu är det ju helt enkelt så att jag inte kan gå i vilket fall. Men jag tycker det är himla härligt initiativ att ta tag i en klassfest! Bra jobbat :)
Tråkigt nog kan jag antagligen inte komma, eftersom vi ska till Kalmar på lördag på sambofest hos Cissi och Alex.
Och så ska jag följa med Jerry och hjälpa honom i butiken i Vimmerby på lördag. Så jag hinner inte.
Hade varit kul att gå och se vilka som dyker upp. Vad folk gör nu, hur de ser ut, om de är som de var på högstadiet eller om de har mognat.
Tror ni man faller tillbaka i sina gamla roller som man hade i skolan?
Det skulle vara kul att både träffa klassen från sexan, nian och gymnasieklassen, tio år efter man gick ut den klassen. Med lärare och allt och se vad som har förändrats. Om rötäggen fortfarande är dumma i huvudet eller om de har växt upp.
Men ställer folk upp och kommer? Är inte grundskolan ett avslutat kapitel som vi har lämnat bakom oss. Varför träffa människor som man gömt i det förflutna?
Jag känner nyfikenhet att se vad det har blivit av alla. Det skulle vara roligt att gå men som sagt, kan jag inte.
Men ändå blir det inte den här pinsamheten när man sitter där i ring och smuttar på sitt vin?
Man har inget gemensamt längre, ingen skola man träffas i varje dag. Vissa var ju självklart mer än bara klasskompisar, vissa var ju vänner även utanför skolan men jag har nästan ingen kontakt med någon från min gamla klass. Inte ens de som var mer än klasskompisar, det är några få.
Och ska jag vara helt ärlig och det tror jag fler än jag känner, så känner jag inget behov av att veta allt om mina gamla klasskompisar. Det var folk jag kände för att vi gick i samma klass, inga jag valde att umgås med.
Men samtidigt skulle det vara roligt att se hur folk är.
Men nu är det ju helt enkelt så att jag inte kan gå i vilket fall. Men jag tycker det är himla härligt initiativ att ta tag i en klassfest! Bra jobbat :)
Dagen vi slutade nian
Kommentarer
Trackback